Vad finns det för nackdelar med järn
Kr syns ett årder. Idag används traktorer med förbränningsmotorer och fortfarande är plöjning det vanligaste sättet att bearbeta jorden. I takt med att länder industrialiserades , började man använda ångmaskiner som dragare , till en början stationära och sedermera rörliga i form av ångdrivna traktorer.
Att undvika järnbrist
Plogen är en vidareutveckling av årdret men etymologiskt har de ingen koppling till varandra. Plogens tillkomst innebar möjlighet att luckra matjorden, att mylla ner skörderester och gödsel, att effektivt bekämpa ogräs och att ge förutsättningar för en bra såbädd. I övriga Norden börjar de modernare lättare plogarna att brukas i början av talet. Trots en mångfald av försök att ytterligare spåra ordet tillbaka i tiden är dess ursprung höljt i dunkel.
Plog är ett jordbruksredskap som används för en första kultivering av jord inför plantering av växter eller frösådd.
Metoder för odling med reducerad bearbetning har dock, sedan talet fått ett ökande utrymme. Det kan jämföras med langobardernas långskäggens plovum eller plovus och rätoromanskans plaumorati samt troligen germanska lånord det forn slaviska ordet plugǔ' och litauiskans pliúgas. På torrlänt mark vill man behålla så mycket vatten som möjligt. På sankmark vill man bli av med vattenöverskott.
Dessa fyra komponenter anses tillsammans vara de viktigaste för en hög avkastning på den sådda grödan.
Järn påverkar uthållighet, välbefinnande och humör
Om man inte gör så, kommer efter några år all åkerjord ha förskjutits åt sidan. Det är också ett första moment för att skapa en såbädd. För att kunna hanteras av den som plöjer får plogen inte vara för tung. Årdret har sedan tidigt i vår kända historia varit ett grundläggande redskap och representerar en av de viktigaste innovationerna inom jordbruket.
Därför var de länge byggda i trä, sedermera järnskodda. Skumplöjning kan också användas för att mylla ner gödsel. Rätt utfört ska inget av den ursprungliga vegetationen vara synlig efter plöjningen.
Åkrar är sällan alldeles horisontella. Därför måste fårornas riktning väljas med omsorg, så att det blir lämpligt med hänsyn till avrinning av regnvatten. Till en början drogs plogen av oxar och senare i ökande utsträckning av arbetshästar och mulor. Lämpligt plöjningsdjup beror mest på hur tjockt matjordslagret är. En annan germansk benämning på plog kommer ur det gotiska ordet hôha vars ursprungliga betydelse belyses av de närbesläktade šākhā på sanskrit , gēc på iriska och det litauiska szakà samt det gammalengelska ordet sulh , plog eller fåra.
På bilden till vänster hämtad från faraos arkitekt Sennedjems gravkammare omkring f. Under senare år har plöjningsdjupet tenderat att minska något och idag rekommenderas inte normal plöjning djupare än 20 cm.
Vad används järn till
I Främre Orienten har järnskodda plogar funnits sedan omkring f. Plöjning är en process för bearbetning framför allt av åkerjord. Man vet inte när årdret uppfanns men troligt är att den sträcker sig tillbaka till åtminstone f. I Sverige var det Furudalsplogen från Furudals bruk som gjorde att typen fick sitt definitiva genombrott mot talets slut.
Efter lämplig tid, när ogräset har börjat gro plöjs fältet på vanligt sätt. Den innebär att man genom att föra en plog framåt i jorden lyfter upp remsor tiltor av matjordsskiktet och lägger tillbaka dem upp-och-ned. Vid nästa års plöjning måste man börja vid åkerns andra sida, så att tiltan vändes tillbaka.
Domesticeringen av uroxen i Mesopotamien och dess samtida civilisation i Indusdalen, kanske så tidigt som år före Kristus gav människan tillräcklig dragkraft för att ett ärjningsredskap skulle kunna utvecklas.
Syftet med att plöja är luckra upp jorden samt att påskynda förmultning av det gamla rotlagret och växtrester, bekämpa ogräs samt motverka spridning av växtsjukdomar. Ännu i mitten av talet var dock årdret det främsta redskapet för jordbearbetning i Norden.
Plöjningstävlingar är vanliga över hela världen och de skickligaste samlas i World Ploughing Organization. I Sverige korar man årligen svenska mästare i olika typer av plöjning. I vissa svenska dialekter säger man fortfarande ärja med betydelsen plöja. Vanligt djup i Sverige är 15—25 cm. Vid skumplöjning som är en form av ogräsbekämpning används ett plöjningsdjup på 8—10 cm. Det äldsta och enklaste redskapet för plantering är förmodligen grävkäppen , en spetsig käpp som används för att göra planteringshål eller skrapa upp markytan med för att kunna sätta frön.