Vad är attityder till språk
Ur finlandssvensk synvinkel kan man se förhållandet på följande sätt: samtidigt som vi inser att en färdighet i engelska ger oss fördelar, och att det kan finnas positiva drag med importord inom vissa domäner, vill vi värna det egna språket så att vi via det kan behålla den särprägel och eventuellt en exotism som stämpeln finlandssvensk ger.
I en telefonenkät som gjordes inom det samnordiska projektet Moderna importord i Norden MIN-projektet och vars analys ingår som en del i min doktorsavhandling Finlandssvenska åsikter om och attityder till moderna importord svarar nämligen 51 procent att de är eniga och 23 procent att de är oeniga om att det bör skapas nya svenska ord som ersätter de engelska ord som vi får in i språket.
Vi måste alltid hålla dörren öppen till ett snabbt språkbyte ifall den person vi tilltalar inte förstår vår dialekt, eller vårt språk, och detta är något som varje finlandssvensk ständigt är medveten om. I den finlandssvenska skolan ingår språkvård som en tyngdpunkt inom modersmålsämnet och när man skriver uppsats korrigerar läraren dialektala särdrag, finskt inflytande och finlandismer.
Detta kan man göra t. Och ser man inte närmare än så på sitt material är detta det resultat man kan få av en åsikts- och attitydundersökning av detta slag. Om de är finska, blir de då förnärmade om vi väljer att tala finska och därmed enligt deras uppfattning kanske antyder att deras svenska inte är tillräckligt bra? Detta kan tolkas som om finlandssvenskarna i sina implicita attityder ser ett positivt värde i de engelska orden.
Är det möjligen så att finlandssvenskarna instinktivt uppfattar en engelskpåverkad text som mer sverigesvensk och att de av den orsaken undermedvetet upplever den som eftersträvansvärd? Eller blir de negativt inställda om vi väljer att tala svenska?
I en intervju öga mot öga med en språkforskare säger 25 av 36 informanter, eller 69 procent att de är eniga och 8 informanter eller 22 procent att de är oeniga med påståendet. Detta test gjordes i MIN-projektets regi i sju nordiska språksamhällen. I bägge orsaker kan man läsa in ett slags uppskattning av den förmodade sverigesvenska ideologin. Undersökningar av språkliga attityder måste ta dessa faktorer i beaktande för att vara tillförlitliga.
En orsak till detta är enligt informanterna att sverigesvenskarna kan mer engelska och att de därför inte behöver ha översatta ersättningsord för att förstå importorden, en annan orsak är att sverigesvenskarna är mer trendmedvetna.
Fördomar om svenska språket
I en mer experimentell undersökning, ett s. Ett par informanter anser att finlandssvenskan bör få vara ett eget språk, med egna ord som inte finns i sverigesvenskan, och att det ska finnas en egen finlandssvensk institution som tar hand om språket och som ska säga vad som är rätt och vad som är fel i standardfinlandssvenskan. Finlandssvenskar upplever undermedvetet en engelskpåverkad uppläsning som om uppläsaren är klart mer effektiv och intressant, mer ambitiös och mer självständig än om samma röst läser en opåverkad svensk text.
En del informanter anser att man i Sverige är mer mån om att hitta på och också använda svenska ersättningsord, men dessa informanter utgör en minoritet. Och då märker vi att signalerna uppstår inte bara i relation till samtalsämnet och frågan som den intervjuade ombads besvara, utan också i relation till samtalspartnern, situationen, normen och samhället.
Och för de dialekttalande tillkommer ytterligare en dimension: Kan vi tala dialekt, eller är det någon som i så fall inte förstår? Här kan vi dra en parallell till det matched guise-test som beskrevs ovan. Med andra ord: en majoritet av finlandssvenskarna säger explicit att de ogillar engelska ord i svenskt språkbruk när de ombeds ta ställning till en direkt fråga om detta. Därmed kan man också dra slutsatsen att en majoritet av finlandssvenskarna ser sitt språk som ett kulturobjekt, dvs.
Det visade sig att informanterna gav uppläsaren en mer positiv bedömning när hon kryddade sin uppläsning med engelska ord.
Relaterat innehåll
Generellt kan man alltså notera att en stor del av finlandssvenskarna förhåller sig något negativt till engelska importord i sina explicit uttryckta åsikter men något positivt i sina implicita attityder. Man kunde intuitivt tro att de flesta vanliga språkbrukare ser språket som ett kommunikationsmedel med uppgiften att förmedla ett budskap från person A till person B.
Då är det viktiga att budskapet kommer fram, inte hur språket i sig ser ut. Och med normmedvetenhet avser jag inte att vi finlandssvenskar nödvändigtvis behärskar normen bättre, men vi är däremot mer medvetna om att vi kanske inte behärskar den. De flesta av de 36 intervjuinformanterna i materialet är eniga om att sverigesvenska och finlandssvenska utgör två varieteter av ett och samma språk, men det finns några undantag.
Två av uppläsningarna var gjorda av samma person — det enda som skiljde uppläsningarna åt var den mängd engelska ord som texterna innehöll.
Språkliga attityder
I resultaten kan vi konstatera att finlandssvenskar jämfört med sverigesvenskar undermedvetet tillskriver engelska inslag i en uppläst svensk text en mer positiv effekt. Varje nytt möte som vi finlandssvenskar gör kräver nämligen ett visst mått av förberedelse och anpassning — är t. Men det händer också att sverigesvenskarna inte hör vår svenska bakom vår satsmelodi och väljer att svara oss på engelska.
Det är en språklig medvetenhet som sällan finns i språksamhällen där man är en del av en språklig majoritet. Men om så vore skulle knappast 46 procent av finlandssvenskarna anse att svenskan innehåller alltför många engelska lånord eller importord och en ännu större andel säga att man bör ersätta de engelska ord som kommer in i språket med svenska ord. I de samhällsmedvetna attityderna syns inte enbart de traditioner och värderingar som man är uppvuxen med, utan de visar dessutom en ständig hänsyn till den man talar med och den situation man befinner sig i.
När vi granskar finlandssvenskarnas åsikter om och attityder till engelska ord i svenskan måste vi väga in det som i det finlandssvenska språksamhället avviker från många andra språksamhällen. Det behöver inte nödvändigtvis vara en normmedvetenhet om man med norm avser språkriktighet, men det kan också vara det. Kontextens betydelse kan inte underskattas.
Dessa attityder kan kallas samhällsmedvetna attityder och de påverkar i hög grad de svar vi får i en enkät eller i en intervju.