Vilka universitetsutbildningar finns det
Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmar i veckan, det vill säga en vanlig arbetsvecka. Inför varje kurs får du en litteraturlista, det är ofta den man läser från under den föreläsningsfria tiden. För att komma in på ett universitet eller en högskola krävs att du har vissa förkunskaper. Detta kallas för behörighetskrav. Det är vanligt att utbildningar på universitet och högskolor består av två till tre föreläsningar i veckan.
Utöver det krävs det många gånger ytterligare förkunskaper, de kallas för särskild behörighet. En termins studier är alltså 30 högskolepoäng.
Utbildning
En kurs är oftast mellan veckor lång och djupdyker i ett enda ämne. Det finns sätt för högskolor att kringgå regeln om vem som får utfärda examen på forskarnivå. Alla utbildningar på universitet och högskolor är uppbyggda på kurser. Högskolor erbjuder i regel två utbildningsnivåer: Grundnivå och avancerad nivå. Självklart förväntas du läsa mindre på egen hand också.
En kandidatexamen får du efter tre års heltidsstudier, vilket ger dig högskolepoäng. Detta upplägg är populärt bland de som vill jobba och plugga på samma gång. Studier på universitet och högskolor innebär mer frihet under ansvar och en hel del självstudier - läs mer nedan! Det är stora beslut som tas.
Om skolan har väldigt goda förutsättningar inom ett visst område kan de ansöka om att få erbjuda sina studenter studier på forskarnivå. En student på sjuksköterskeprogrammet läser till exempel kursen Omvårdnad som profession och ämne i fem veckor och sedan Anatomi och fysiologi i tio veckor, och så fortsätter det under de tre år som det tar att bli sjuksköterska.
En stor del av dina studier är så kallade självstudier, alltså att du pluggar själv utanför skolan. Alla universitets- och högskoleutbildningar kräver något som kallas för grundläggande behörighet. Det innebär att du får färre högskolepoäng per termin än du skulle fått om du studerar på heltid. Att börja studera på högskola eller universitet är ett stort steg i livet.
Möjligheterna är många! Varje kurs avslutas med ett prov eller tentamen som det kallas på universitet och högskolor för att se till att du har lärt dig det du förväntas lära dig. Det finns möjligheter att skräddarsy sin egen akademiska utbildning genom att läsa enskilda kurser som du väljer själv.
För att få studera på avancerad nivå krävs att du har läst en utbildning på grundnivå och för att få studera på forskarnivå krävs även att du har läst en utbildning på avancerad nivå. För att läsa på ett universitet eller en högskola behöver du ha grundläggande behörighet. Resten av tiden förväntas du plugga på egen hand.
De flesta utbildningar på universitet och högskolor kräver att du läser på heltid, eller helfart som det också kallas. En akademisk examen öppnar upp för många karriärmöjligheter. Om du läser ett program på ett universitet eller högskola läser du flera kurser som har plockats ihop till det programmet.
Riksdagen beslutar vilka högskolor som ska finnas och regeringen beslutar om en högskola ska få rätt att kalla sig universitet istället. Ett program har förutbestämda kurser och ger dig en examen i ditt huvudämne. Längden på universitets- och högskoleutbildningar anges i högskolepoäng hp. Du kan läsa på heltid, halvfart eller kvartsfart, i klassrum eller på distans.
Du kan också utforma din egen utbildning. På högskolor och universitet kan du studera fristående kurser eller hela utbildningsprogram. Skillnaden från att läsa på gymnasiet är ganska stor. Det innebär att du har:. Om du pluggar på heltid under ett år 40 veckor får du 60 högskolepoäng. Du får då en generell examen utan att ha läst på ett specifikt program.
Skillnaden mellan universitet och högskolor är att det bara är universitet som erbjuder utbildning på forskarnivå.