Dammars historia i sverige
I samband med vattenkraftproduktion ger regleringen som dammen skapar en möjlighet att utjämna skillnader mellan tillrinning och efterfrågan, samt samlar fallhöjden så att den kan nyttjas effektivt i ett kraftverk. En damm eller dammbyggnad är en av människan anlagd fördämning , vanligen över ett vattendrag för att dämma in vatten. Dammtypen lämpar sig särskilt i raviner där sidorna är branta och av stabilt, friskt berg.
Trädammar byggs sällan nuförtiden eftersom de inte tillåter så höga höjder och träet har relativt låg beständighet. Hos en konstant vinkel-damm är vinkeln vid landfästena istället konstant och radien varieras för att hantera geometrin på ravinen som dammen byggs i. Jorden i kärnan är ofta lera eller morän. En annan nackdel är att träet måste hållas vått för att inte läcka.
Gravitationsdammar kan antingen konstrueras som solida eller ihåliga. En internationell standard definierar stora dammar large dams som högre än 15 meter och större dammar major dams som högre än ,5 m. Fyllningsdammar byggs av packad jord eller sten, och kan delas in i jordfyllningsdammar och stenfyllningsdammar.
En konstant radie-damm har samma radie på bågen längs hela höjden. Själva konstruktionen kan göras lättare än en rak damm. I en gravitationsdamm uppnås stabilitet genom att dammen är av sådan storlek och form att vattnet inte kan få den att välta eller glida.
Dammar i Sverige – Wikipedia
Ändamål för dammar kan till exempel vara att förse jordbruk med vatten för konst bevattning , vattenförsörjning till städer och industrier, generera elektricitet eller förhindra översvämningar nedströms. Dammar med konstant radie är vanligare än dammar med konstant vinkel. På svenska är nomenklaturen förvirrande, eftersom ordet damm i vardagligt bruk inte bara används för att beteckna dammbyggnaden utan även den sjö som skapats eller regleras med dammen.
Det täta skiktet kan ligga på den våta sidan av dammen och vara av trä, plast, betong, murverk, stålspont eller något annat tätt material.
Vattenkraftverk historia sverige
Fyllningsdammar utnyttjar sin tyngd för att hålla tillbaka vattnet, på samma sätt som gravitationsdammar. Dammar kan antingen skapas av människor, naturprocesser såsom jordskred eller djur, till exempel bävrar. Det finns två typer av valvdammar som skiljer sig i konstruktionen: konstant vinkel, och konstant radie. I en valvdamm uppnås stabilitet genom att det hydrostatiska trycket distribueras genom bågen och ut till landfästena.
En fångdamm är en tillfällig konstruktion som vanligen byggs i vatten för att torrlägga ett område i samband med bygg- eller anläggningsarbete.
Även denna dammtyp kan konstrueras med filter och en tät kärna. Detta innebär att när dammen blir smalare mot botten så minskar vinkeln vid landfästena. De kan exempelvis byggas som jord- eller stenfyllningsdammar eller med stålsponter. För att tätjorden inte ska blandas med det dränerande skiktet utanför skiljs de åt av ett filter av sorterade kornfraktioner som speciellt designas för att förhindra inre erosion. Jordfyllningsdammar kan ofta byggas till stor del av material som finns lokalt, detta minimerar transporter och gör dem kostnadseffektiva.
Världens högsta damm är den meter höga Nurekdammen i Nurek , Tadzjikistan.
Dammar i Sverige
En homogen jordfyllningsdamm består bara av en typ av material plus ett erosionsskydd på den våta sidan och läckvattensdränering på torra sidan. Dammen välter inte såvida momentbidraget från massan runt dess masscentrum är större än momentbidraget från vattentrycket. Dammar skapar ofta en konstgjord sjö uppströms, alternativt reglerar de nivåerna i en redan befintlig sjö.
Trädammar användes flitigt under den industriella revolutionen och i gränsområden eftersom de är lätta och snabba att bygga. Stenfyllningsdammar byggs av grovkornig dränerande jord med en tätt skikt. Dammar finns även för att lagra anrikningssand i samband med gruvbrytning. Beroende på utformning och byggnadsmaterial kan dammar även klassificeras som Trädammar , lamelldammar , Stenmursdammarar , Fyllningsdammar med flera undertyper till dessa.
Tätskiktet kan också vara tät jord invändigt i dammen, detta kallas för kärna. Se vidare damm vattenansamling. Dammens syfte kan vara att höja vattenytan, avleda vatten, lagra vatten för exempelvis bevattning , vattenförsörjning eller elproduktion via vattenkraft.
Navigeringsmeny
Jordfyllningsdammar byggs av packad jord. Solida dammar är vanligare. Dammar är en form av miljöförstöring då den har en mängd habitatdegraderande effekter.
En variant av dammar är grunddammar spegeldammar , som anläggs med krönnivån under vattenytan, vanligen med syfte att höja vattenytan uppströms dammen.