Frö i vita drivor från träd
Denna gång bygger de på testade och utvalda plusträd. Med frystester kan man då avgöra om fröet är tillräckligt härdigt.
Normalt brukar det finnas cirka 50 olika föräldraträd i en plantage. Den andra omgången fröplantager anlades under talet. Det baseras på plusträdens ursprungliga växtplats, men kan vara korrigerat för plantagens läge och resultat från frystester.
Därför vill man ersätta de gamla plantagerna i tid. Vildpollen är särskilt problematiskt om plantagefröet är avsett att användas i kärvt klimat, men plantagen ligger i ett område med mildare klimat. Det är brist på bra granfrö och efterfrågan är stor på det bästa plantagematerialet. En nackdel är dock att den genetiska vinsten är lägre i dessa.
Det vita luddet på marken är frön från träd
Det tar dock år innan en plantage når tillräcklig storlek för att vara värd att skörda. Unga plantager producerar mycket litet pollen, däremot kan de producera kottar. Foto Curt Almqvist. Överskottet kan utnyttjas till skogssådd.
Första omgången – utvalda plusträd
Därför kan en fröskärd från en plantage ha en större genetisk variation än frön från ett enskilt skogsbestånd, där ju träden är mer eller mindre släkt med varandra. Totalt anlades hektar tall- och hektar granfröplantager fram till mitten av talet. Den andra omgången omfattade cirka hektar tall- och hektar granfröplantager. Varje fröplantage har ett rekommenderat användningsområde. Ympningen av de mest lovande klonerna till de första FyrO-plantagerna inleddes under mars Anläggningen av FyrO-plantagerna kommer att ske under ca tio års tid och dessa börjar producera frö efter ytterligare 10—20 år.
Fröplantagerna ligger nästan alltid på bördig åkermark, ofta med bra lokalklimat.
Sådd och fröhantering av andra ädla lövträd - Skogskunskap
Därför är plantagefrö från unga plantager mer "utspädda" med vilda träd än plantagefrö från gamla plantager, där plantagens eget pollen har befruktat en större del av fröämnena. Plusträden i en fröplantage kommer från ett vidsträckt område. När vildpollen blåser in, sjunker vinsten till cirka 21 procent. Tunga och välmatade frön gror säkert och snabbt, vilket uppskattas i plantskolorna och är bra vid skogssådd. Frön från fröplantager blir därför tyngre och mer välmatade än "naturliga" frön från vanlig mager skogsmark.
Det ger en genetisk vinst på 25 procent, förutsatt att pollen kommer från plantagen. För tall finns i stället ett överskott av frö, med undantag för de nordligaste delarna av landet. Av de plantor som levereras kommer ungefär 95 procent av tallarna och 74 procent av granarna från svenskt plantagefrö Statistik från Skogsstyrelsen för I en fröplantage växer ympar av utvalda plusträd. Den nya omgången kommer att omfatta hektar, och kommer att kunna ge frön till de närmare miljoner plantor som bedöms komma att planteras årligen om 20 år.
Ett sätt att få fram mer förädlat frö är att överhålla äldre plantager. Underskottet kommer att byggas bort i takt med att de nya plantagerna växer upp.
För gran är efterfrågan på förädlat frö betydligt större än tillgången. För varje ny plantageomgång blir den genetiska vinsten allt högre. Det ger också möjlighet till särplockning. Den tredje omgångens fröplantager "TreO består enbart av testade och utvalda föräldraträd.
Under talet har man börjat anlägga en ny omgång med fröplantager. Merparten av föräldraträden i dessa är testade, det vill säga deras avelsvärden har bestämts i avkommeprövningar. Då skördas bara kottarna från de bästa föräldraträden i plantagen. Vildpollen, oförädlat pollen från omgivande skogar, sänker förädlingsvinsten i plantagerna. Den första omgångens fröplantager anlades från slutet av talet och framåt med ympar från det första plusträdsurvalet.
Idag räknar man med att plantagefrö räcker till ungefär hälften av plantorna. År beräknas att tillgången och efterfrågan kommer att balansera varandra.