När ska man klippa ner plymspirea
Har det en gång planterats en plymspirea så står den kvar, för få perenner kan mäta sig vad det gäller livslängd, livskraft och tålighet, och att gräva upp en etablerad plymspirea är ett styvt jobb. Blomningen kan vara i flera veckor.
Plymspirea – robust och elegant
Växtsätt : Plymspirea får ogrenade stjälkar med strödda blad och en blomplym i toppen. Det går att komma in med gräsklipparen under det överhängande bladverket, vilket gör det relativt lätt att klippa runt den och få ett prydligt utseende. Undvik att plantera den framför fönster med en utvändig brösthöjd på mindre än 1,5 meter. Höst : Honplantorna får bruna fröställningar, medan bara kala stjälkar blir kvar efter hanplantornas blomning.
Ljus : Full sol till halvskugga. Hanplantoras kala stjälkar brukar också stå kvar under vintern, men har inget prydnadsvärde.
De luftiga plymerna kan bli flera decimeter långa, och kontrasterar fint mot det grova bladverket. Bredd : cm, beroende på ålder. Tillväxt : Plymspirea når snabbt sin fulla höjd, och växer sedan långsamt till på bredden, med några fler blommande stjälkar varje år. Livslängd : Minst år. Bladen blir framåt sommaren matt gröna och tämligen stora. Honplymerna är sirligare, tunnare och något hängande.
Sommar : Redan i början av sommaren bildas blomställningar i toppen av stjälkarna, som efter midsommar slår ut till gräddvita plymer ovanför bladverket. Den andra traditionella placeringen är intill fasader, gärna vid en entré, vilket också är en utmärkt placering tack vare att plantan är fin hela säsongen. Höjd : cm. Plymspirea var vanligare förr, när fler trädgårdar rymde dessa jättar till perenner. Den växer på bredden med hjälp av korta underjordiska utlöpare, men håller sig alltid på sig plats.
Hanplymerna är fylligare och mer upprätta, tack vare utstickade ståndare och kortare sidogrenar. Jord : Plymspirea trivs bäst i en fet och fukthållande jord, gärna lera.
Salttålig : Nej. Placering : Ofta odlas plymspirea i gräsmattan, där den pryder sin plats från tidig vår till sen höst. Bladen kan i magra och exponerade lägen få rosa och vinröda höstfärger, men oftast blir de gula. Vår : Plymspirea skjuter upp sina ljusgröna och lite rufsiga stjälkar och blad ganska sent på våren. Tyvärr finns plymspirea bara i gräddvitt, men den trivs i de flesta lägen och är ändå mycket användbar.
Inte för att det finns många anledningar att gräva upp dem. Rotsystem : Plymspirea får ett mycket kraftigt, tätt och vedartat rotsystem, som gör den både svårflyttad och svårdelad. Härdighet : Plymspirea är mycket härdig, och kan odlas i nästan hela landet. Tillsammans bildar stjälkarna en kraftig tuva eller buske. Plantorna är skildkönade, och de flesta föredrar hanplantornas lite fluffigare blommor.
Undvik torra och allt för magra jordar, som grus, sand och mo. Plantorna har antingen hanblommor eller honblommor. De flesta tycker att hanplantorna har vackrare blomning. Synonymer : Bockskäggspirea, fjäderbuske, skogsspirea Bildsök Beskrivning : Plymspirea påminner om en örtartad och skötsam rönnspirea, eller en astilbe på steroider. I soliga lägen kan skotten blir lätt rödtonade.
I äldre trädgårdar står de kvar som pampiga solitärer i gräsmattan och är ofta större än många buskar. Vinter : Honplantorna har dekorativa vinterståndare. Den är större, starkare och mycket tåligare, men bladverket och blommorna är lika. Bladen har till att börja med en veckad yta som jordgubbsblad , men vecklar snart ut sig och liknar rönnspirea.
Plymspirea är prydliga, har en lång och vacker blomning, fina höstfärger, vinterståndare men bara honplantor och är problemfria. För den som har plats är det fortfarande en av trädgårdens bästa växter.
Den är tät och rund, men med tiden betydligt bredare än hög.